Och här upptas bloggskrivandet, jag har kommit hem från skolan och har nu placerat mig vid datorskärmen. Har vissa koncentrationssvårigheter på grund av morgondagens idrottslektion som ska innehålla trampets. Jag tycker inte om trampets. Jag tycker inte om gymnastik.
- "Jag är för gammal för sånt här" är en kommentar jag använt under idrottslektioner i några år nu.
- "Är det bara jag som inte finner någon njutning i det här?" har jag sagt några gånger då jag fått upp flåset ordentligt.
- "Jo, det är nog sant, men jag har ingen kontroll över min kropp, så det skulle nog inte fungera så bra ändå": Mitt svar på kommentaren "Det är lätt om man bara vågar".
Och jag har verkligen ingen undanflykt för att slippa stirra döden i ögonen imorgon,
- Att skolka är inget alternativ - maten är alldeles för god
- Glömma kläder sänker bara betyget
- För en gångs skulle känner jag inte av minsta lilla huvudvärk eller hosta
- Förra lektionen kunde jag inte vara med på lektionen med satsbräda på grund av mina leder, under trampetshopp utsätts inte handlederna för ens en liten smärtrisk, något som de alltid gör annars.
Det här med idrott är inte min grej, helt enkelt. Och jag tror inte idrottsläraren går med på att jag skriver en uppsats om idrott istället för lektion med trampetshopp - tyvärr.
Här har jag varit vänlig nog att infoga en av mig illustrerad bild över hur mina onda aningar om morgondagen kommer att genomföras.
- Satstagande
- Hopp på trampets
- Hemsk planerad rörelse i luften
- Planerad landning på relativt mjuk madrass
- Ser livet passera förbi
- Slår i hår tegelvägg
1 kommentar:
Jag vet inte om jag vågar skriva någonting, men det är lika bra eftersom ingen annan har skrivit någonting:)
Skicka en kommentar